Gerard or Gerard de Lairesse (11 September 1640 or 1641 - June 1711) was a Dutch Golden Age painter and art theorist. Lairesse was born in Liege. His broad range of talent included music, poetry, and the theatre. He was perhaps the most celebrated Dutch painter in the period following the death of Rembrandt. His treatises on painting and drawing, Grondlegginge der teekenkonst (1701) and Groot Schilderboek (1707), were highly influential on 18th-Century painters like Jacob de Wit. Students of De Lairesse included the painter Jan van Mieris. He died in Amsterdam.  Related Paintings of Gerard de Lairesse :. | The Expulsion of Heliodorus From The Temple | Apollo and Aurora | Allegory of the Freedom of Trade | Antiochus and Stratonice | Venus Presenting Weapons to Aeneas |
Related Artists:
Johann Carl Wilck
Johann Carl Wilck (1772 - 1819)
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).
Jan van Beers
(22 February 1821 - 14 November 1888) was Flemish poet born in Antwerp. He is usually referred to as "van Beers the elder" to distinguish him from his son, Jan van Beers, the painter. Van Beers was essentially a Netherlander, though politically a Belgian, expressing his thoughts in the same language as any North Netherland writer. In fact, the poems of Jan van Beers are perhaps more popular in the Netherlands than in Belgium, and of many of them there exist more editions printed in the Netherlands than in his political fatherland. Van Beers started life as a teacher of Dutch language and literature, first at Mechelen, then at Lier, and in 1860 was appointed a professor of both at the Athenaeum (high school) in Antwerp, where he had also been a sub-librarian in the communal library. Van Beers as a teacher was early in the field, with Hendrik Conscience, Willems and others, when the Flemish movement began. He composed a Dutch grammar (1852), which, in enlarged editions, still holds the field, and a volume of selections from Dutch authors, both books being so much appreciated that the Belgian government made them text-books in the public schools. Van Beers's historical poems, the principal of which is, perhaps, Jakob Van Maerlant (Amsterdam, 1860), helped the Flemish revival in Belgium as powerfully as his school-books. He is best known, however, as the writer of ballads and songs. Jongelingsdroomen ("A Young Man's Dreams") first appeared at Antwerp and Amsterdam in 1853. These poems were followed by Levensbeelden ("Life Figures or Pictures," Amsterdam, 1858) and by Gevoel en Leven ("Feeling Living," Amsterdam, 1869). His Rijzende Blaren ("Rising Leaves") first made its appearance at Ghent and Rotterdam in 1883.